|
Zonterapi eller Reflexologi, som det också kallas, är en urgammal behandlingsmetod, som har minst 5000 år på nacken. Den är årsbarn med den komplicerade akupunkturens meridianlära,och upptecknades omkring den Gule Kejsarens tid i Kina 2400 före Kristus, men har använts av de skriftlösa Inkafolken och vissa stammar i Kenya.
Vid utgrävningar i byn Saqqara i Egypten 20 km sydväst om Kairo, där högre ämbetsmän och nubiska faraoner från fornegyptisk tid finns begravda, fann man i läkarnas gravkammare "Physicians Tomb" från den tidiga 6:e dynastin, dvs omkring 2330 före Kristus ovanstående väggmålning. Hieroglyferna berättar: "Patienten säger: Gör mig inte illa. Läkaren: Jag skall behandla dig, så att du lovprisar mig!"
Historik och verkningsmekanismer
Det finns skäl att tro att zonterapin är ännu äldre än akupunkturen, eftersom den är mindre komplicerad och utövas med bara händerna till skillnad från akupunkturen, som från början använde sig av benbitar och sylvassa stenar på tusentals punkter över hela kroppen. Zonterapin torde därför kunnat uppstå i stora delar av jorden utan direkta kommunikationer. Sålunda har man inte funnit kontinuerliga belägg för dess existens, trots att den fortlevat från generation till generation genom seklerna. I Europa förekommer därför endast sporadiska bevis på att den också nått vår kontinent från 1500-talet. Den berömde florentinske skulptören och guldsmeden Benvenuto Cellini, verksam i mitten av 1500-talet, led av svåra smärtor och behandlade sig själv med tryck på fingrar och fötter för att kunna fortsätta arbetet med sina konstverk. Dr Ball i Leipzig använde sig också av zonterapins fjärrbehandling i samma sekel. Även i mellaneuropeiska länder blev liknande metoder beskrivna av läkarna Adamus och A´Tatis år 1582. Sedan är det tyst ända till 1800-talet, då den 20 amerikanske presidenten James Garfield sköts av en attentatsman från president Grants tidigare anhängare. Ingenting kunde lindra presidentens smärtor på slutet förutom zonterapin. Dock avled denne 1881.
Zonterapin bygger på principen att varje organ i kroppen finns reflekterat på ett annat ställe av huden. Detta konstaterade bl. a den "svenske gymnastikens fader" och Lundabon Per Henrik Ling, som också sysslade med sjukgymnastik, refererad i USA i en essä från 1834. Han påstods i en amerikansk bok från 1974 av Annika Bergson och Vladimir Tuchak betitlad Zone Therapy något felaktigt ha varit den förste europé, som återupptäckt akupunkturen...Till skillnad mot den senare upptäckta Babinskis Reflex*, kunde Ling dock inte vetenskapligt påvisa dess inbördes samband. Enklare uttryckt: han hade inte funnit kopplingsschemat. I Lings fotspår följde den brittiske neurologen Sir Henry Head, som skapade behandlingszoner benämnda " The Head Zones". Zonterapin är, som det mesta inom medicinen, byggd på empiri. Dvs en mäktig fond av mångtusenåriga erfarenheter. En banbrytande insats gjorde tre amerikanska medicine doktorer, som i början av seklet systematiserade behandlingen och delade upp alla kroppens organ i reflexzoner - fem på varje kroppshalva och Medicine Dr William H Fitzgerald öron-näs-och halsspecialist från Hartford Connecticut, kallades zonterapins grundare", ,. Han använde zonterapin som anestesimetod vid operationer och tandextraktioner. Tillsammans med medicine doktorerna Edwin F Bowers, och Dr George Starr White gav han år 1915 ut en bok betitlad "Zone Therapy." Det är en samling föreläsningar för och av läkare och tandläkare, grundade på fallbeskrivningar, insamlade av läkare över hela USA och egna erfarenheter, som utgör nästan hela grunden för boken. Många kapitel är ursprungligen skrivna på stenografi, eftersom de är återgivningar av föreläsningar, och språket närmast fonetiskt, varför det kan vara svårt för dagens generation att förstå. I likhet med den i Sverige nyss godkända akupunkturen fann läkarkåren att zonterapin kunde användas såväl till diagnostik som behandling av ett flertal krämpor, vilka man förut inte rått på så snabbt.
Kartan visar var de olika organen finns representerade på foten. Liknande zoner finns också i handen och örat. Om någon punkt är öm, betyder det att respektive organ inte fungerar som det ska. Med en exakt massage går krämporna som regel i två fall av tre av över på ca sex behandlingar.
Det är ganska fantastiskt att i dag konstatera att Allers Familj-Journal för över 80 år sedan i nr 21 1916 (se sep bildsida) beskriver "Bedöfning och bot genom nervtryck" - En ny egendomlig upptäckt inom läkarvetenskapen. Där redogörs på tre helsidor Dr Fitzgeralds upptäckt. "Vore det icke därför att betydande läkarvetenskapliga namn stod bakom detta och att meddelandena om den nya läkarmetoden framkommit i mycket vederhäftiga tidskrifter, skulle man ovillkorligen hänvisa det till humbugreklamernas område." "Men som sagt, uppgiften kommer med god barlast, äfven om det är en amerikan, som är upphofsmannen till den nya läkarmetoden - det s.k. nervtrycket. En af Englands finaste och pålitligaste tidskrifter har nyligen gjort reda för d:r Fitzgeralds metoder och resultat, och med ledning häraf skola vi i det följande omtala dem." *(Babinskis reflex används för att undersöka, om det föreligger några neurologiska skador, som fel i det pyramidala nervsystemet. Läkaren drar med en spetsig nål under fotsulan, och tårna skall då normalt böja sig nedåt. Åtminstone på barn över 4 år) Vill du läsa den spännande förtsättningen?
Kolla på Bertil Sundbergs hemsida där texten är hämtad: http://spacedoc.org/zon/reflexologi.html
|
|
